CITES

 

Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES) är ett internationellt avtal mellan 181 länder. Syftet är att se till att den internationella handeln med exemplar av vilda djur och växter inte hotar deras överlevnad. Sverige ratificerade CITES-konventionen redan den 20 augusti 1974. I nuläget finns det två olika typer av CITES-konventionen, en internationell konvention och en något modifierad version som gäller inom EU.

 

CITES efterlevs något annorlunda inom EU än utanför, detta för att EU ju skall vara en frihandelszon och eftersom djur och växter juridiskt sett är varor valde EU att införa en något strängare version av den internationella CITES-konventionen men i gengäld förenkla transport av CITES-listade individer mellan länder inom EU.

CITES-artlistan består av fyra olika hotkategorier, A-D, risken för att en arts fortlevnad i det vilda skall hotas genom handel påverkar på vilken av de fyra bilagorna arten placeras. Det är alltså inte enbart hur "utrotningshotad" arten är som styr, utan snarare hur stort hotet från handel med arten är. En ganska vanlig djur- eller växtart kan alltså vara A- eller B-listad eftersom det finns stora kommersiella intressen som hade hotat artens fortlevnad, om den inte varit upptagen på bilaga-A t. ex.

 

För oss fågelhållare är det viktigt att känna till CITES-lagstiftningen, för uppfödare som regelbundet köper och säljer fåglar som finns på bilaga A- eller B är det viktigt att i detalj känna till lagstiftningen, felaktig försäljning, eller bristfällig dokumentation utav A- eller B-listade arter kan få ödesdigra konsekvenser långt fram i tiden.

Längst ner på den här sidan finns det flera läsvärda dokument som alla fågelentusiaster bör läsa igenom och känna till.

 

Mest välkänt bland fågelfolk är nog att du inte för köpa eller sälja CITES-A listade arter utan att individen har ett personligt CITES-intyg. De A-listade arterna är de som anses vara mest hotade utav komersiella aktiviteter och där kontrollen på fångenskapsfödda individer också är som hårdast. Faktum är att det inte bara är handel med dessa arter som regleras, utan all kommersiell verksamhet! Du får således inte ta med en A-listad individ utan CITES-intyg på olika jippon i djuraffärer, sälja fotografier på djuret ifråga etc. Har du en A-listad fågel utan CITES-intyg är du välkommen att kontakta oss i styrelsen för vägledning i hur du kan gå vidare med ditt fall.

 

Som uppfödare är du ansvarig för att söka CITES-intyg för dina fåglars avkomma om du föder upp A-listade arter. Det är också din skyldighet att känna till dina avelsfåglars bakgrund tillräckligt väl för att kunna söka intyg på deras avkommor.

Enklast är att ladda ner och fylla i de tre olika CITES-blanketterna på datorn, du fyller i en uppsättning blanketter för varje par och när de sedan får ungar kan du bara ändra födelsedatum och ringnummer för respektive unge. Detta gör ansökningen både snabb och enkel! På bilderna här nedan ser du hur CITES-ansökningar för individer med föräldrar födda inom EU fylls i. Har du frågor om hur du skall gå till väga för att ansöka om CITES-intyg på dina egenuppfödda fåglar är du välkommen att höra av dig till oss i styrelsen.

 

 

 

Ansökan om cites-intyg E9_21

Ursprungsuppgifter E9_76

Kompletterande uppgifter E9_79

 

 

Vad många inte är medvetna om är att CITES-koventionen ställer höga krav också på alla som föder upp CITES-B listade arter. Generellt framgår det av Rådets Förordning om handel med vilda djur och växter (Läs originaltexten här!) att de förbud som avser A-listade arter också gäller B-listade arter. i Artikel 8.5 framgår det dock att

 

Detta innebär att uppfödare av B-listade arter måste vara mycket noga med att ringmärka sina ungar, spara

alla gamla köpehandlingar och uppfödarintyg på föräldrafåglar, och gärna också deras föräldrar. En tumregel

är att ju mer dokumentation du har, och ju längre bakåt den sträcker sig desto bättre! Hur nitiskt en individs

bakgrund kontrolleras hänger bl.a. på din egen trovärdighet som uppfödare, men också på artens pris och

eftersökthet just när du vill sälja en unge. En B-listad art som är både mycket vanlig och relativt billig, och där

det inom EU inte antas förekomma någon insmuggling kommer kanske aldrig kontrolleras vid försäljning, ens

vad gäller fast fotring eller uppfödningsbevis.

 

En B-listad art som däremot är relativt dyr och sällsynt inom EU, och/eller drabbad av viltfångst och smuggel de senatse åren kan behöva samma noggranna ursprungsdokumentation som en A-listad art kräver för att få sitt CITES-intyg. Vi har generellt sett varit mycket dåliga på detta inom hobbyn, i Sverige liksom i övriga Europa. Om du står i begrepp att köpa en tukan, en inkakakadua, gråjako eller en stare, begär att få ett uppfödarintyg där individens uppgifter, liksom dess föräldrar och gärna far och morföräldrars uppgifter står att finna. Detta gynnar både arten i det vilda och oss inom hobbyn eftersom en B-listad art idag kan bli A-listad om tio år, och då måste vi ha koll på våra fåglar för att kunna fortsätta avla med dem!

"De förbud som anges i punkt 1 skall också tillämpas på exemplar av de arter som upptagits i bilaga B, utom då den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har övertygats om att exemplaren har förvärvats och, om de har sitt ursprung utanför gemenskapen, att de har införts i enlighet med gällande lagstiftning för bevarande av vilda djur och växter"

 

Jordbruksverkets förslag på härstamningsbevis för

CITES-B listade arter.

Blankett E9_21

Del 1/3 CITES-ansökan

Blankett E9_76

Del 2/3 CITES-ansökan

Blankett E9_79

Del 3/3 CITES-ansökan